Konstnär: Olle Olsson Hagalund

27 juli 2013

Olle Olsson Hagalund, född 12 juli 1904 i Stockholm, död 14 juni 1972, var en svensk konstnär.
Olle Olsson, naivistisk målare, mest känd under tilläggsnamnet Hagalund. Olle Olsson bodde hela sitt liv i det hus som hans morfar Carl Jakob Brolin hade byggt 1897 i kåkstaden Hagalund, Solna. Det var också härifrån han hämtade många av sina motiv, men det finns även målningar med motiv ifrån Stockholm och Paris samt en rad porträtt av unga flickor.
Olle Olsson Hagalunds bilder är målade i en svärmisk och lekfullt ironisk anda. De rymmer inte sällan detaljrika gatuscener och händelser. Hans första separatutställning på Färg och form år 1938 fick god kritik.[1] Alla tavlor på utställningen blev sålda vilket han egentligen inte tyckte om, eftersom han alltid hade svårt att skiljas från sina tavlor.
Olle Olsson Hagalund tog rivningarna av Hagalund under 1960-talet så hårt att han slutade att måla. Idag finns endast några få hus kvar av kåkstaden där han levde och verkade. Ett av dessa hus är Olle Olsson-huset som idag gjorts om till museum.

Axel Kargel

26 juli 2013

bild
Signerad A.Kargel 1943
Olja på duk upplagd på pannå.
38 x 51cm

Konstnär: Axel Kargel

26 juli 2013

Axel Kargel, konstnär, målare, född 1 mars 1896 i Kalmar, död 19 mars 1971 i Stockholm.
Efter sin debututställning i Stockholm 1932 reste Axel Kargel till Paris, där han vistades 1932-33. Sträng självkritik gjorde att nästa utställning dröjde mer än tio år. Den ägde rum på Gallerie Moderne 1944, men som hans definitiva genombrott räknas utställningen på Galerie Acté 1948 och separatutställningen hos Gummessons 1951.
Från naturalism utvecklades Kargel mot ett starkt förenklat måleri med harmoniska färgplan i lysande kolorit, en stil som han själv kallade ”syntetisk purism”. Han var en udda målare, en verklig purist. Motivvalet betsår av åkertegar, sädesfält, trädkronor, husgavlar alltid perspektiviskt och harmoniskt utförda, med på en gång klara, svala och dämpade färger. Han målade även stilleben. Gatumotiv från Borgholm är också vanliga som motiv. Hans insats är nästan helt koncentrerad till stafflimåleri, olja gouache, akvarell. Dukarna är relativt små, sällan över 50 x 35 cm. Landskapens format är nästan alltid liggande.
Han var en autodidakt konstnär, som under ett halvt sekel höll till i Borgholm på Öland, där han tillsammans med sin hustru utvecklade en kulturell oas i det som kallades Sjöstugan. Han räknas även in det som brukar kallas Vicklebyskolan. Under sin stockholmsperiod hade han kontakt med de s.k. Klarabohemerna, där bl.a. poeten Nils Ferlin och författaren Ivar Lo-Johansson ingick. Dessa och åtskilliga andra konstutövare blev trogna gäster hos paret Kargel i Borgholm. Idag är han ett internationellt etablerat svenskt konstnärsnamn och framstår som en av de mest intressanta och särpräglade ölandskonstnärerna från mitten av 1900-talet.
Kargel är representerad bl.a. vid Moderna museet, Ölands museum i Himmelsberga och Kalmar Konstmuseum.

Helmer Osslund

26 juli 2013

bild kopia 2

Olja på pannå
21 x 31cm
troligen motiv från Höga Kusten, Nordingrå

Konstnär: Carl Oskar Borg

26 juli 2013

Carl Oscar Borg, född 3 mars 1879 i Grinstads socken (nära Mellerud i Dalsland), Älvsborgs län, död 8 maj 1947 i Santa Barbara Kalifornien, var en svensk-amerikansk konstnär. Representerad på ett stort antal amerikanska konstmuseer och gallerier, där han framförallt är känd för sina motiv från indianernas miljöer och från Nordafrika. Ett stort antal bokverk med hans målningar har givits ut.
Carl Oscar Borg var soldatson från Grinstad i Dalsland. Han var verksam som konstnär, men också som art director hos Douglas Fairbanks och Samuel Goldwyn. Han har kallats för ”hopi- och navajoindianiernas vite broder och konstnärlige skildrare”. På 1940-talet målade han en dramatisk målning kallad ”Dalaborgs förstöring” under en längre vistelse i Sverige (den finns på biblioteket i Mellerud).
Det sägs att han i sitt barndomshem i Grinstad började teckna så snart han kunde hålla i en penna. Redan som 15-åring reste han till Paris för att utbilda sig till målare. Dock stannade han i Paris endast en kort tid. I stället reste han till London och blev assistent och lärling hos den kände marinmålaren George Johansen. År 1901 reste han som sjöman till USA. Eftersom han tagit hyra för längre tid så hoppade han i sjön från fartyget ”S.S. Arizonan” i San Franciscos hamn när fartyget med satta segel löpte ut ur hamnen. Detta för att på det sättet komma till Amerika. En kortare tid var han verksam som målare på den amerikanska östkusten.
År 1903 besökte han Santa Barbara i Kalifornien under en resa från San Francisco till Los Angeles. Den förmögne Phoebe Hearst (mor till William Randolph Hearst) uppmärksammande hans målartalang och gav honom möjligheter att återvända till Europa för konststudier. Det var också hon som finansiellt och på andra sätt hjälpte honom att få myndigheternas tillstånd att leva bland indianerna. Han undervisade vid California Art Institute i Los Angeles och vid The Santa Barbara School of the Arts. Han var en av grundarna av The California Art Club och han var den första ”art director” för en större filmstudio i Hollywood.
Han var ansvarig som art director för stumfilmen ”The Black Pirate” (1926) med Douglas Fairbanks som huvudrollsinnehavare. Han arbetade med produktion av stumfilmer under åren 1925-1928 och var art director för bl.a. filmerna Black Pirate, The Gaucho, The Night of Love, The Magic Flame, Two Lovers, och The Iron Mask.
Han fick uppdrag att måla reklamaffischer för järnvägsbolaget ”The Santa Fe Railroad”. Hans affischer sattes upp på bolagets försäljningskontor och väckte uppmärksamhet. Han var känd för sina dramatiska målningar av Grand Canyon. En av hans målningar användes som illustration på första sidan av den amerikanska automobilklubbens tidskrift (”Touring Topics”). Han kände stor kärlek till Grand Canyon och han ville att hans stoft skulle spridas med vinden i Grand Canyon från ett flygplan.
Borg ogillade den allt mer populära moderna konsten. Han återvände till Sverige 1934 och återigen 1938. Han ägnade sig åt att måla människor och scenerier i sitt hemland. Hans målningar med motiv från den amerikanska västkusten vann uppskattning i Sverige.
Borg, som blivit amerikansk medborgare, blev mot sin vilja kvar i Sverige under krigsåren. Så snart han kunde återvände han dock till Kalifornien och Santa Barbara. Många av hans vänner hade försvunnit och han kände sig därför främmande i den nya tiden. Den 8 maj 1947 arbetade han som vanligt i sin atelje, vilket han gjorde varje dag. På kvällen gick han till sin favoritrestaurang för att äta sin favoriträtt. Där drabbades han av en kraftig hjärtattack och avled i ambulansen på väg till sjukhuset. Såsom han önskat spreds hans aska ut över hans älskade Grand Canyon från ett flygplan.
Han var medlem i the National Academy of Design, the National Academy of Arts, Sociéte Internationale des Beaux Arts (Paris) och det prestigefyllda ”Salmagundi Club”.
Borg var gift med Lily Borg Elmberg.
Hans klippböcker (scrapbooks) för åren 1903 – 1955 finns tillgängliga i the Archives of American Art.

Konstnär: Erland Cullberg

24 juli 2013

Johan Erland Cullberg, 1931-2012, var en svensk målare och bildkonstnär, som var bosatt i Sollentuna

Erland Cullberg utbildades på Konstakademien i Stockholm och Valands Konsthögskola i Göteborg och debuterade 1961. Cullberg blev känd för en större publik på 80-talet. Han fick sitt stora genombrott på Moderna Museet i Stockholm 1986 då han utnämndes som ”årets konstnär” i Sverige. Erland Cullbergs måleri har beskrivits som en färgstark expressionism, med vissa influenser från Göteborgskoloristerna

Erland Cullberg led sedan unga år av schizofreni, och han har kallat sin sjukdom för ”en spritt språngande psykisk förkylning”. Hans konst är dock inte att betrakta som någon sjukdomskonst, Han var en klassiskt skolad konstnär.

2008 hade Cullberg en stor utställning på Konstakademien, där både gamla och nya verk ställdes ut. Samma år gav Erlands bror, Staffan Cullberg, ut en bok om broderns konstnärskap – Färgen och hela härligheten.

Han var son till biskop John Cullberg och bror till Johan Cullberg och Staffan Cullberg.

Carl Larsson

24 juli 2013

bild
Olja på porslin.
Paris, ”Leveille”, Rue Thiroux.
Diameter ca 22,5 cm.

Målad dekor av Carl Larsson med dedikation:
”Brita som skall till Farbror Louis och önska Godt nytt år!”.
Proveniens: Ursprungligen i gåva till Barnängens chef på födelsedagen (50/60) och ingick i en servis målad av dåtidens kända konstnärer.
Köpt 1966 Bukowskis konsthandel.

Jenny Nyström

24 juli 2013

bild
”Klubben”, 1910
50 x 35cm

Philip von Schantz

24 juli 2013

bild
”Gattet”, förlaga till litografi
73 x 92cm

Konstnär: Philip von Schantz

23 juli 2013

Philip von Schantz började måla hos Otte Sköld 1950. År 1951 vistades han i Paris med en kort sejour hos André Lhote. Mellan 1952 och 1958 studerade han på Konstakademien i Stockholm.
Philip von Schantz var allt sedan sin debut i början av 1950-talet ständigt uppmärksammad som målare och grafiker. Under 1970-talet blev han mycket populär bland allmänheten när han gjorde bilder av bär i stora högar, samt frukter och potatis i gamla lådor och i emaljhinkar. Hans stilleben visade minsta detaljer och mycket naturtrogna framställningar, där ”vartenda bär” kunde räknas. Objekten hade han oftast odlat själv eller hittat i naturen.

1988 flyttade han in i sin nya ateljé i Gåsvik vid Väddö kanal. En ny utveckling av hans bilder kom i slutet på 1980-talet där hans krukor och pokaler, ibland med ankor, skapade raffinerade synvillor för betraktaren. Efter något år blev landskapet integrerat i bilderna, ofta enkla röda lador på vida landskap, stilleben och landskapsmåleri samtidigt! Senare utvecklades landskapsbilderna genom en geometrisk lek med former av huskroppar och hustak.

Hans bilder var ofta mångtydiga och karakteristiskt för hans sätt att arbeta var utnyttjandet av en variant av enpunktsperspektivet, där perspektivlinjerna löpte parallellt och bilden ”bredde ut sig” över ytan. Något som också bidrog till bildernas identitet var att skalan i hans stilleben alltid var 1:1.

Philip von Schantz var professor i grafisk konst vid Konsthögskolan 1963–1973 och chef för Moderna Museet 1973–1977. Åren 1972–1988 var han ordförande i Föreningen för Grafisk Konst. Mellan 1987 och 1993 var han preses i Konstakademien. 1991 och 1992 illustrerade han Nobeldiplomet för Ronald Coase, Georges Charpak, och Gary S. Becker.

Philip von Schantz var vid sin död vid 70 års ålder en känd och folkkär konstnär. År 2000 hyllade Posten AB von Schantz genom två frimärken med hans motiv.

Sida 7 av 15« Första...45678910...Sista »