Georg Pauli

Georg Vilhelm Pauli, svensk konstnär, målare, född 2 juli 1855 i Jönköping, död 28 november 1935 i Stockholm. Han var son till apotekaren och fabrikören August Ferdinand Pauli (1815-1904) och Maria Laurentia Augusta Gagner samt sonsons son till arméofficeren Wilhelm Pauli (1730-1800). Släkten Pauli kommer ursprungligen från Italien, och tillförsäkrades tysk-romerskt adelskap av Rudolf II, och naturaliserades 1625 som svensk adel. Gift 1887 med konstnären Hanna Hirsch-Pauli.
Georg Pauli studerade vid Konstakademien på 1870- och 1880-talet, sedan i Paris och Italien och gjorde många studieresor till utlandet. Lärare på Valands målarskola i Göteborg.
Hanna och Georg Pauli byggde 1905 Villa Pauli åt sig på Värmdövägen 205 i Storängen, Nacka, ritad av Albin Brag, där de hade varsin ateljé och där de levde och verkade livet ut.
Georg Pauli ägnade sig mycket åt dekorativa uppgifter och utförde fresker i Göteborg gamla museum, Södermalms läroverk och Östra Real i Stockholm. I Per Brahegymnasiet, Jönköping gjorde han kubistiskt betonade väggmålningar, som på sin tid väckte stor debatt. Liknande arbeten finns i Stockholms stadshus samt i Kungliga Dramatiska Teatern där han även gett namn åt Restaurang Pauli vars väggar kläs av hans målningar. Georg Pauli utförde också väggmålningar i Handelsbankens huvudkontor i Stockholm, samt några små fina väggmålningar på Waldemarsudde åt prins Eugen.
Georg Pauli tillhörde konstnärsgruppen Opponenterna, skrev en hel del konsthistoriska arbeten, varibland märks Ernst Josephson (1903 och 1914), Konstnärslif och om konst (1913), I Paris, nya konstens källa (1915), Väggmåleri (1920) samt Prins Eugen (1925). Han utgav även en skildring från kamratkretsen i opponentrörelsen, I vår ungdom (1925) och reseskildringar som En målares resa (1922). Pauli var 1917-21 utgivare av tidskriften Flamman.[1]